Från negativt till positivt tänkande
Det har skrivits många ytliga böcker om positivt tänkande, böcker som retar upp många läsare. Det är både olämpligt och dumt att bara slänga ur sig ”Tänk positivt”. Som jag redan påpekat vet de flesta människor att det är bättre att tänka positivt än negativt. Man har säkert också försökt utan att lyckas. Medvetenheten om hur man borde tänka och de misslyckade försöken gör att sådana här uppmaningar kan reta gallfeber på vissa människor.
Det negativa dominerar
I den gamla livsstilen dominerade det negativa tänkandet – inte för att man ville ha det så, utan därför att sinnet i vår kultur lättare fångas av negativa än positiva saker. Som jag påpekat beror detta i sin tur på den ”hjärntvätt” vi utsätts för bl.a. från massmedia, där man inte bara systematiskt väljer ut ”eländet” utan också ger skildringen en stark negativ emotiv mening (väcker starka känslor).
Programmera vårt omedvetna
Detta gör att våra tankar och bilder på ett icke medvetet sätt fångas av det negativa, vilket i sin tur leder till stress, nedslagenhet, pessimism och till att vi både fungerar och mår sämre. För att förändra det här bör vi i den mentala träningen lägga in information, som på ett icke medvetet plan påverkar sinnet så att det automatiskt uppfattar ”verkligheten” på ett mer positivt sätt. Vi kan dock stödja den processen genom att tillämpa en del enkla regler och principer. Här är några exempel:
Hitta ”guldkornen”
Om vi börjar med synen på det förflutna så finns här en naturlig tendens att med tiden glömma det negativa och minnas det positiva (”lyckliga barndomen”, lumparminnen etc.) I t.ex. debriefing (krissamtal) försöker man stödja den processen genom att omedelbart ge positiv feedback på det som hände. Det är viktigt att man får känna att det man gjorde och de reaktioner man hade var de bästa just då och att man reagerade både normalt, förståeligt och klokt utifrån den kunskap man hade om situationen just då. Vad kan jag lära av det här? Den frågan är ju central i den utvecklingsmodell som ingår i NLS. Det bästa är ju om frågan finns med från barnaåldern så att den kan tillämpas i nuet, men när man börjar tillämpa den kan man även använda den för att få en mer positiv syn på det förflutna. Den finländske psykiatern Ben Furman har i en mycket intressant och fint skriven bok (Det är aldrig försent att få en lycklig barndom) berättat om resultatet av tre frågor som han ställde till människor som haft mycket svåra uppväxtförhållanden. En av frågorna var; ”Vad har du lärt dig av din svåra barndom?” Där ges en rad exempel på hur man lyckats hitta positiva saker i de mest vidriga förhållanden. En del antyder t.o.m. att det goda liv de har idag som vuxna inte kommit till trots den svåra barndomen utan tack vare. (”Det som inte dräper det stärker”)
Framtiden
En positiv och attraktiv framtid som man inte bara konstruerar intellektuellt utan också programmerar i det mentala rummet kan ge mycket kraft och glädje redan under färden dit. Lite av det kan man också se vid ”vanliga” framtidsplaner. Jag träffade t.ex. en bekant som berättade hur besvikna han och familjen hade blivit under förra semestern. De hade under nästan ett år sett fram mot 3 underbara veckor på västkusten i en stuga de hade hyrt. Det var inte bara så att det regnade hela tiden, en rad andra saker hände också som gjorde att semestern blev förstörd. Han slutade med att säga: ” Man ska aldrig ha några positiva förväntningar för då blir man bara besviken”. Jag svarade: ” Men har du inte tänkt på den glädje som ni hade under nästan ett år när ni tänkte på den kommande semestern”
